Att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Fader, må ge er ande av vishet och uppenbarelse i kunskapen om honom: att upplysa era hjärtas ögon; att ni må veta vad som är hoppet av hans kallelse… –Efesierbrevet 1:17-18.
Vi har alla saker vi eftersträvar i många aspekter av våra liv. Vi behöver alla ägna tid åt att fullgöra våra ansvar på arbetet och i hemmet. Som anabaptistiska människor är vi kända för att ha en stark arbetsmoral; men det är inte allt i det kristna livet. Vi kan ha gemenskap med likasinnade troende från vår kyrka eller vårt samhälle, men består vårt kristna liv av något mer? Betyder det praktiska leverandet av vårt kristna liv bara att vara medlem i vår kyrka och ha personliga andakter varje dag? Är vi fria att tillbringa större delen av vår dag med att eftersträva saker som ger världslig vinning? Kanske tänker vi att vi behöver ägna tid som volontär eller som missionär för att ha mer värde i himmelriket.
Vad är syfte? Har du ett syfte? Alla har saker de strävar efter, vare sig det är att förbereda sig för en viss sport, sikta på en karriär eller ägna tid åt en viss hobby. En idrottsman spenderar många timmar för att förbereda sig för det mål han satt upp. En person som studerar till läkare offrar många timmar av sin tid med målet att bli läkare. Vilka är de saker du eftersträvar, och har du ett specifikt mål i sikte? Viktigare är att vi undersöker om den tid vi nu investerar i våra strävanden kommer att ge en evig avkastning.
Gud har gett oss var och en ett ansvar
I Lukasevangeliet 19 finns liknelsen om fursten som gav sina tjänare talenter att förvalta. Tänk på det uppdrag han gav sina tjänare i vers 13. Han sade därför: En viss furste for bort till främmande land för att taga till sig ett rike och sedan återkomma. Och när han kallade sina tio tjänare gav han dem tio penningar och sade till dem: Förvärva intill dess jag kommer –Lukas 19:12-13.
Denna liknelse gäller var och en av oss. Vi har alla olika ansvarsområden, från att fylla våra ansvar i hemmet till administrativa roller i ett företag. Fast vi inte alla har lika stora ansvar, har vi alla fått “talanger” att bruka. Vi har alla en plats att fylla. Vi bör göra det bästa av de resurser vi fått för att investera i himmelriket.
Tillbaka till min fråga: ”Betyder det kristna livet bara att vara medlem i vår kyrka och ha personliga andakter en gång om dagen?” Om Herren har gett var och en av oss resurser att investera, måste vi överväga vad vi gör med den tid vi får varje dag. Ofta kan vi avsätta gott om tid åt materiella ting såsom jakt, sporter, fordon med mera. Medan alla dessa ting kan vara nyttiga och hälsosamma, har det vi eftersträvar evig vinning? Vi verkar inte vara rädda för att ägna timmar åt vårt senaste projekt, men det verkar som om vi har svårt att hitta en plats i vårt schema för Guds verk.
Personligt ansvar
Det är lätt att ha inställningen att om vi inte offrar vår tid i någon frivillig kapacitet på en missionsinriktad plats, så finns det inte mycket mer att göra för himmelriket. Är det verkligen verkligheten? Liksom tjänarna i liknelsen har var och en av oss fått resurser som vi måste “tjäna med intill dess Herren kommer”. Herren har placerat var och en av oss i en unik plats att tjäna i sitt rike, vare sig det är hemma, på jobbet eller på missionsfältet. Vi har möjligheter omkring oss att använda de gåvorna och visa Kristi kärlek. Frågan bör vara om jag faktiskt ser dessa möjligheter eller missar dem för att jag inte letar efter dem. Ju mer tid vi prioriterar att tjäna hans rike, desto mer kommer vi att se behoven omkring oss. Kom ihåg att det finns människor omkring oss varje dag som vi kan påverka för Gud.
Att känna igen våra möjligheter
För en tid sedan kom en kollega in på mitt kontor och ställde en enkel teknisk fråga. Jag kunde svara på frågan och arbetet fortsatte som vanligt. Men jag undrade varför han lämnade verkstaden och kom till mig. Han stod inom samtalsavstånd från flera andra personer som hade kunnat svara på hans fråga. När jag i efterhand tänkte på det insåg jag att jag hade en möjlighet att erbjuda ett lyssnande öra och några omtänksamma ord till denne person. Han stod inför allvarliga personliga och relationsmässiga utmaningar i livet, och han behövde någon som brydde sig om honom. Jag insåg att det förmodligen fanns en djupare anledning till att han gick ut ur sin väg för att få svar på sin fråga. Var jag den enda där som kunde ha lyssnat och delat med honom? Sannerligen inte. Det var en möjlighet för mig. Jag kunde ha valt att bli irriterad på honom eftersom han tog av min tid för något som någon annan kunde ha hjälpt honom med. Men frågan är – hade jag ödmjukheten att se att det var en möjlighet för mig att ta kontakt med honom?
Var börjar jag?
Vi har alla möjligheter omkring oss att använda våra talanger. Jesus sade: Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin sälta, hur skall man åter göra det salt? Det duger därefter varken till jord eller till gödsel, utan man kastar ut det – Matteus 5:13. Salt påverkar alltid sin omgivning oavsett vad det används till. Om vi jämförs med salt, då bör vi påverka vår omgivning hela tiden. Vårt kristna liv blir då mer än att bara gå i kyrkan eller ägna lite personlig tid åt bön och Bibelläsning.
Börja med att be Gud hjälpa dig att se områden där du kan tjäna andra i vardagen. Du har en möjlighet att påverka livet för dem omkring dig. Det kan vara din familj, kollegor, kunder eller människor du möter när du är bortrest. Poängen är att du har möjligheter omkring dig att erbjuda någon hjälp, uppmuntra dem eller ge dem en hand. Utnyttjar du dessa möjligheter på bästa sätt?
En annan sak du bör göra är att utvärdera ditt personliga liv och den tid du ägnar åt andra aktiviteter. Finns det saker du gör som tar upp din tid och som inte har någon nytta i Guds rike? Kanske har Gud gett dig en gåva som du gömmer istället för att använda för att investera i hans rike. Tillbringar du tid i bön och söker Guds vilja för ditt liv? Tillbringar du tid med att studera Guds Ord? När vår personliga tid med Gud blir en högre prioritet för oss, kommer också vår tid att ägna oss åt att söka Guds rike att bli en högre prioritet. Finns det synd som hindrar dig från att leva ut ditt kristna liv? Bekänn den. Omvänd dig från den. Sedan… Gå bort och synda inte mer!
Vi se då omkring oss på en så stor skara vittnen, låt oss lägga bort allt som tynger och synden som så lätt slår an, och låt oss springa uthålligt i kampen som ligger framför oss, med blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare, som för den glädje som låg framför honom uthärdade korset, och satte skam åt det, och tog plats på Guds trons högra sida –Hebreerbrevet 12:1-2.
I början av artikeln frågade jag vad du eftersträvar. Visar ditt liv att uppfylla Guds vilja är din högsta prioritet, eller finns det något annat som tar den platsen? Men må hoppets Gud fylla er med all glädje och frid i tron, så att ni överflödar i hopp genom den helige Andes kraft –Romarbrevet 15:13. Det finns människor omkring oss som inte har det hopp om ett bättre framtida liv att sträva efter som vi har. Det är upp till oss att dela det med andra. Be Gud om hans Ande att leda dig och visa dig dina möjligheter. Du kan inte bara sitta tillbaka och vänta på att möjligheterna kommer till dig; du måste gå och hitta dem. Gå och tänd ditt ljus i världen!
