# Den lille bråkstaken Språk: sv Författare: by Carl Giordano Ursprungligt nummer: The Heartbeat of The Remnant, juli/augusti 2004, Nummer 4 Originalsidor: 22 Läs artikeln: Original\-PDF: 2004\-07\-remnant\.pdf [The Heartbeat of The Remnant, juli/augusti 2004]() Låt mig berätta följande sanna historia, märkligare än fiktion\. För några år sedan var vi på ett bönemöte som pågick hela natten på halloweenkvällen\. Förutom en kvinna var alla fullständiga främlingar för oss\. Vi kom dit och satte oss i vardagsrummet\. \(Detta bönemöte hade sammankallats för att be mot halloweenhäxkonstens verk, människooffer och annat\.\) En kvinna vid namn Patty kom sedan dit med sin femårige son Max\. Vi hade aldrig träffat Patty och Max\. Jag satt i soffan och Max sprang fram till den plats där jag satt\. Han satte klorna i soffans armstöd, där jag satt, och började yla och väsa medan saliven flög omkring\. Förbluffad vände jag på huvudet för att se på den lille pojken, och det var som att se in i Satans egna ögon\. Den här pojken var helt besatt av demoner\. Efter en stund tog hans mamma med honom hem\. Vi blev goda vänner med paret som hade bönemötet hela natten\. Vi fick veta att människor som kom i kontakt med Max snabbt började avsky pojken\. Han var fullständigt motbjudande på grund av demonerna som bodde i honom\. Han var mycket farlig och våldsam\. Nåväl, inom ett par månader var vi på ett annat bönemöte, och återigen kom Patty och den lille terroristen Max in\. Medan vi alla bad avbröt Connie allt och sade: ”Max, kom hit till mig\.” Max gick fram till Connie, och då sade Connie: ”Max, sätt dig på den här stolen, så är jag strax tillbaka\.” Max satte sig på stolen, och rummet blev tyst av spänning medan Connie lämnade rummet\. Efter några ögonblick kom hon tillbaka med ett fat vatten och en tvättlapp\. Hon knäböjde framför Max och sade: ”Max, har du något emot om jag tvättar dina fötter?” Max sade: ”Det går bra\.” Han tog av sig sina små skor och strumpor\. Connie grät ymnigt medan hon tvättade Max fötter\. Man kunde höra en knappnål falla i rummet\. När Connie hade tvättat klart och slutat gråta lade hon handen på lille Max huvud och befallde: ”Ni orena andar från helvetet, jag befaller er i Jesu mäktiga namn: kom ut ur den här pojken NU\!\!\! FÖRSVINN\!\!\! Och plåga honom aldrig mer\.” Sedan tog Connie Max i sina armar och gav honom en stor kram och en puss\. Lille Max blev OMEDELBART den sötaste lille pojken\. Jag menar att det skedde omedelbart\. Från den stunden svarade han alltid ”frun” och ”herrn” när vuxna tilltalade honom\. Han lekte mycket stillsamt och snällt med andra barn och var oerhört vänlig och kärleksfull\. Hans mamma Patty var överlycklig över sin nye son\. Vi träffade Patty och Max flera gånger efter det, och Max var lika älskvärd som han tidigare hade varit motbjudande\. Det var svårt att tro att det var samme lille pojke som hade presenterat sig för mig den där halloweenkvällen tidigare genom att yla, väsa och spotta\. Max har det blondaste hår du någonsin sett och de blåaste ögon\. Nu när man ser in i hans ögon är det som att se in i en liten ängels ögon\. Berean Publishers 18737 N\. Celosia Lane Surprise, AZ 85387 www\.bereanpublishers\.co\.nz