# Gelassenheit – målmedveten lösgjordhet
En förklaring av det tyska ordet Gelassenheit\.
Språk: sv
Författare: Overview of a tract by Andreas Rudolff\-Bodenstein von Karlstadt \(1486\-1541\)
Ursprungligt nummer: The Heartbeat of The Remnant, maj/juni 2011, Nummer 3
Originalsidor: 18–22
Läs artikeln:
Original\-PDF: 2011\-05\-Remnant\.pdf
[The Heartbeat of The Remnant, maj/juni 2011]()
Den som släpper taget om eller lämnar något är en ”lösgjord” person\. Även om den som har blivit övergiven kan kallas en lösgjord person, är skillnaden att ”övergiven” är passivt \(handlingen har utförts mot honom\) och ”lösgjord” är aktivt \(eller reflexivt, vilket betyder att personen gör det mot sig själv\)\. Om du vill ha en latinsk term för detta kan jag inte tänka mig någon bättre än Kristi ord, han som sade: ”Den som lämnar far och mor, etc\.” På latin används *relinquo* \(avstå från\)\. Det finns emellertid andra latinska termer, såsom *deserere* \(övergiva\), *renunciare* \(avsaga sig\) eller *dimittere* \(skilja ifrån sig\), som beskriver Gelassenheit\.
Lägg märke till hur kärleken till en hustru överträffar och tränger undan kärleken till far och mor, där det står skrivet: ”En man skall lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru\.” På samma sätt bör kärleken till Gud tränga undan all kärlek och glädje som vi av naturen känner inför skapade ting\. Ja, vi måste avstå från alla skapade ting om vi vill ha Gud som vår Beskyddare och Inneboende eller Herre\.
Av den Gelassenheit som gifta par erfar \(att lämna far och mor för att hålla sig till en make eller maka\) kan vi lära oss hur vi ska avkläda oss allt och höja oss över det skapade, till det oskapade och högre\.
## Vad vi måste släppa taget om
Lägg alltså märke till att jag på intet sätt ska söka mitt eget\. Ordet ”mitt” omfattar min ära, min fördel, min skada, min önskan, mitt missnöje, min belöning, mitt lidande, mitt liv, min död, min sorg, min glädje och allt som kan påverka en människa – vare sig det gäller materiella ägodelar eller sådant som påverkar kroppen eller det inre, såsom förstånd, viljestyrka och begär\. Allt som egot och ”jag\-heten” kan hålla fast vid måste lämna mig och falla bort, om jag ska vara ”lösgjord”\.
Vi måste fortsätta på denna väg, inte bara börja gå den\. Jag måste vara så helt nedsänkt i Guds vilja att jag verkligen har dött bort från mig själv\. Därför bör jag önska att bli fastnaglad vid ett grymt, skamligt kors, hysa helig fasa för ”mig själv” och skämmas fullständigt för ”mina” tankar, begär och självcentrerade handlingar, som om de vore en avskyvärd last som måste undvikas, liksom man undviker en gul böld med var\. Jag bör inse min oförmåga att göra det goda och, å andra sidan, min förmåga och benägenhet till allt ont, straffbart och skamligt\.
## Sök endast det nödvändiga
Jag bör inte söka något från de skapade tingen utom det som är nödvändigt för att överleva\. Vi måste söka Gud, men vi får inte söka det skapade annat än för att tjäna, liksom en sjuk person äter sin mat med stor bävan, av ren nödvändighet eller som medicin för att överleva, men inte för blotta njutningens skull\. Ja, att äta och dricka är nödvändigt för kroppen, men en gudfruktig människa gör det med stor fruktan och är ständigt medveten om att det endast är Gud som har gett henne mat och dryck\.
Kristus säger tydligt: ”Om en människa inte lämnar allt hon äger, kan hon inte vara min lärjunge\.” Lägg märke till hur bitter och hård Kristi skola är, och hur skrämmande och beklagansvärt detta är för vårt förstånd, vår vilja och vår natur\. Lägg också märke till att Kristus hade rätt när han sade: ”Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge\.” Luk\. 14:27 Kristus lär att den sorts Gelassenheit \(lösgjordhet\) som överlämnar allt är ett dagligt kors som vi måste bära utan att stanna\. I stället måste vi *följa* Kristus och vara där Kristus är i vilja, tanke, kärlek och begär, lidande vid Guds högra sida\. Allt som är vårt måste smälta samman med Guds eviga vilja och bli till intet\.
Kristus talade inte om denna dygd bara en gång eller i ett avskedstal\. Tvärtom sade han många gånger – och ofta i en epilog – att en lärjunge måste göra som den som överväger att bygga ett hus eller ett torn: han måste undersöka sin pung eller väska och räkna sina tillgångar för att se om han kan fullborda bygget\. När han finner att han har tillräckliga förutsättningar börjar han bygga\.
Alla kristna måste göra detsamma\. De som tänker bli Kristi lärjungar måste först överväga och begrunda allt\. Ja, till sist måste de ta farväl av det och avstå från det på samma sätt och med samma avsikt som den som till slut släpper taget om något han hatar och inte längre vill ta till sig\. Detta kallas *renunciare* \(avsaga sig\) – att helt släppa taget om något och stöta bort det från sig\.
## Gelassenheit
Bind gåvan vid altaret,
krossa alabasterskålen,
lägg dina händer på min ande –
håll mig under din kontroll\.
Jag vill inte visa mig motvillig
när min Mästare ger befallning;
även när jag kämpar, bevara mig, Frälsare,
i Krukmakarens varsamma händer\.
Ta de käraste önskningarna i mitt hjärta,
om de leder bort från dig;
lyft min blick från köttsliga prydnader,
så att jag endast ser dig\.
Glädjen finns här på ditt altare –
smärta och tårar kan vara priset –
men jag vill inte, kan inte, frambära
det som inte är något offer\.
—*Claudia Esh*
Den som på detta sätt överlämnar allt kan bli en lärjunge och elev till Kristus\. Själen måste vara ”utan gestalt”, det vill säga naken och tömd på alla skapade ting, om den ska ta emot Gud och låta Gud äga, styra och smycka den, liksom vid den första skapelsen \(av himmel och jord\)\. Innan vi kan avkläda oss allt skapat bör vi inte drömma om att bli Kristi lärjungar\. Ingen må tro att Gud träder in så länge skapade ting fyller, tröstar eller behagar själen, såsom det står i Jeremia 7:24: ”De vände sig bort från mig i sina begär och sina onda hjärtan och vägrade att höra på mig\.” Om vi vänder ryggen åt en sådan Herre och förkastar honom, skulle han då vända sitt ansikte mot oss och visa oss välvilja? Nej, dessa ”dubbelspelare” har gjort Kristi förlåtelse till ett lotteri\.
## Andlig omskärelse
Om jag älskade något annat än Gud, skulle jag inte älska Gud av hela mitt hjärta\. Den plats i mitt hjärta som älskar något annat tas nämligen ifrån Gud; därför kan jag inte älska Gud av hela mitt hjärta\. Denna kärlek är andlig omskärelse, det vill säga att allt skapat skärs bort från hjärtat\. Så länge inte allt skapat har skilts från hjärtat kan hjärtat inte älska Gud helt och fullt\. När man söker hjälp, tröst och tillit hos något som inte är Gud, är hjärtat oomskuret\. Därför sägs det att tron omskär hjärtat, eftersom den lyfter hjärtat till att förtrösta på Gud och berövar det tröst i allt annat\.
## Förenad med Gud
Det bör också noteras att Gud fäster och förenar oss med det lim som kallas kärlek\. Ett verkligt troende hjärta håller sig inte till något annat än Gud, och eftersom Guds kärlek är det lim som binder oss till Gud följer det att ett omskuret och kärleksfullt hjärta har övergett allt skapat och i kärlek håller sig till ingen annan än Gud\. Dessutom är det omöjligt för Guds kärlek att träda in i ett hjärta om inte kärlek, begär, tröst och tillit till allt skapat har lämnat hjärtat\. Omskärelsen och fördrivandet av det skapade sker för att vi ska kunna älska Gud av *hela* vårt hjärta, såsom det står: ”Gud skall omskära ditt hjärta, så att du kan älska honom av hela ditt hjärta\.” 5 Mos\. 30:6
## Gelassenheit och hjärtats omskärelse är samma sak
Fundera på om det inte är samma sak att säga: ”Ingen kan älska Gud om inte hans hjärta har omskurits från alla begär, all tillit och tröst och all fruktan för skapade ting”, och det som Mose och Kristus säger: ”Om vi inte släpper taget om allt vi äger \(det vill säga det som skänker oss tröst, glädje och tillit, eller som vi fruktar\), kan vi inte vara hans lärjungar\.” Vi läser att Kristus bjöd många människor till sin måltid, men ingen kom eftersom var och en hade en ursäkt\. En hade köpt mark, en annan hade köpt några oxar, och den tredje hade gift sig, osv\. Luk\. 14:18\-21 Alla upptäckte att deras hjärtan var tilltäppta och ovilliga att ge sig hän, eftersom de inte kunde eller ville höra Guds röst och ta emot inbjudan till en god måltid\.
I denna liknelse nämner Kristus också de skapade ting som vi måste överge om vi vill höra och lyda hans röst och undervisning och verkligen känna och älska Gud\. Kristus nämner mark, oxar och en hustru\. Även om dessa syftar på alla andra skapade ting som vi ska släppa taget om, ska jag nämna några fler som Kristus också talade om: hus och åkrar; bröder, systrar, fäder och mödrar, barn och hustru; och dessutom vår egen själ\.
## Jag\-het och själv\-het
Om vi vill vara människor som har gett oss hän och bli Kristi lärjungar måste vi släppa taget om allt och överlämna allt som på något sätt kan påverka oss\. Till exempel får vi inte tillskriva oss själva något gott\. Vi får inte heller begära något naturligt\. Det är verkligen sant att om du når den punkt där du har avklätt dig din egen person, är du fri från allt\.
Jag tycker att det är nödvändigt att säga igen att sådan Gelassenheit inte är samma sorts frigörande som när man tappar ett mynt ur handen\. Vi ska naturligtvis varken döda far eller mor eller begå självmord\. Därför innebär denna Gelassenheit att kärlek, njutning, oro, tillit och fruktan som vi kan känna för oss själva och det som är vårt skärs bort\. Kort sagt innebär ett sådant släppande att förgöra allt vi är och vända sig bort från allt vi kan begära, så att Gud ensam är vår kärlek, glädje, oro, tillit, hjälp, fruktan och allt annat\. Honom måste vi hålla oss till\!
## Släppa taget och låta Gud sörja för oss
Precis som djuren söker vi mat och dryck\. Och vi umgås med våra släktingar\. Men som kristna har vi inte gemensamt med de otroende att vi är uppfyllda av oro för sådant\. Vi måste vara fria från oro, som djuren, och njuta av vår mat endast som en nödvändighet – liksom boskapen gör\.
Ändå är vi värre än hästar och mulor, för vi äter och dricker mer än vad som är nödvändigt och nyttigt för vår hälsa\. Vi väcker Guds vrede genom att göra vår buk till vår gud\. Vi borde öppna ögonen och se på liljorna och träden och på fåglarna och lära oss av dessa skapade varelser vem det är som klär och föder dem, och om de oroar sig eller inte\. Men eftersom vi oroar oss för kläder, en plats att vila på samt mat och dryck, måste vi hålla oss fast vid dessa skapade ting\. Men Kristus säger följande om detta: ”Du klentrogne\.”
Den som tyngs av tillit, tröst, begär, oro och fruktan när det gäller pengar eller mat syndar mot tron i samma mån som han bekymrar sig för pengar och mat\. Varför? Därför att Kristus säger att vi alltid visar liten tillit och förtröstan på hans himmelske Fader när vi oroar oss överdrivet för mat, dryck och kläder\.
Lägg märke till att denna synd \(ovilja att ge sig hän i tilliten till Gud\) visar eller avslöjar ett oomskuret hjärta, och att en människa som begår en sådan synd måste hata eller åtminstone försumma Gud och räkna honom för intet eller för ringa\. Av allt detta kan du dra slutsatsen att vi måste hålla oss till Gud och enbart hans rike, i fast förtröstan, brinnande kärlek och viss fruktan … och alla nödvändigheter skall ges oss dessutom\. Matt\. 6:33
![Två händer ovanför och nedanför en jordglob]()
Vi måste släppa taget om jorden för att
kunna gripa tag i himlen\.
Detta ”släppande” är ”Gelassenheit”\.
## Se inte tillbaka
Ja, vi måste söka endast Gud, med fasthet och orubblig blick, så att vi hellre skulle dö än se tillbaka\. På samma sätt bör vi föredra att dö tusen gånger framför att ens en gång villigt vända oss bort från Gud\. Varje gång vi fäster blicken på timliga ägodelar innebär det att vi vänder oss bort från Gud\. Kristus uttrycker det så här: ”Ingen som har satt handen till plogen och ser sig tillbaka passar för Guds rike\.” Luk\. 9:62
Hör då, mina bröder, att vi inte är lämpade att träda in i Kristi skola när vi ser tillbaka\. Och förstå hur ni måste skära bort allt eller avskilja allt från era hjärtan och sopa rent i ert hus, om ni vill bli Kristi lärjungar\. Lägg Lukasevangeliet 9 och Lukasevangeliet 14 bredvid varandra och jämför dem genom att förena deras innebörd, så kommer ni utan tvivel att bli chockerade och ropa ut\! Vilka arma människor vi är\! O, hur väl vi alltid behöver Kristi lidande\.
## Tänk på Lots hustru
Lots hustru såg förmodligen tillbaka på sina ägodelar, inkomster eller vänner när Gud lät svavel och eld regna över Sodom och Gomorra och förstöra allt som blommade\. Nu måste samma sak som kommer att ske när Kristus visar sig också ske inom en människa när Kristus i hemlighet låter sitt ljus lysa i hjärtat\. Om vi vill vara kristna som har gett oss hän får vi inte ivrigt skaffa ägodelar och bevara hela lass med mat\. Inte heller får vi bli bestörta när de ägodelar vi redan har skaffat försvinner på ett ögonblick\. Och de ägodelar vi nu har bör varken trösta eller lugna oss\. I stället bör vi ta emot Guds rike, det vill säga hans eviga vilja, med kärlek och glädje\.
## Var inte stolt över din
Gelassenheit
Lägg märke till att när du inser, bekänner och undviker de ovan nämnda ting som vi måste lösgöra oss från, får du inte låta din kunskap, bekännelse och ditt släppande bli din kärlek och glädje, så att du går under för att du älskar din Gelassenheit\. Det händer ofta att någon får en örfil för Guds skull och bestämmer sig för att inte hämnas eller ta illa upp\. Ändå skulle han gärna vilja få sitt tålamod berömt eller betraktas som kristen på grund av sitt tålamod\! Eller så kan han i hemlighet vara förargad över att ha låtit sig bli slagen utan att slå tillbaka, trots att han var stark nog att försvara sig, eller över att ha låtit sig kallas åsna, festprisse eller bonde utan att svara tillbaka\. Ändå fäster han blicken vid sitt lidande och står där och njuter av och älskar det, fast han också borde ha flytt från denna kärlek, för Guds skull, för att tjäna endast Gud och rikta blicken endast mot Gud\.
Allt kokar ner till detta: alla som vill tjäna Gud bör inte tjäna honom halvhjärtat, utan av hela sin själ och vilja\.
## Självet
Av allt detta kan du lära dig vad självet betyder och också hur en sann och lösgjord tjänst åt Gud lyfter själens blick mot Guds outgrundliga vilja och kryper in i det bottenlösa goda som är Gud själv, där det inte kan finnas något *ego* eller själv\. Så länge själen inte ser något annat än Guds vilja och det evigt goda som är Gud, kommer inte heller hjärtat att vara förankrat i något skapat\.
Kort sagt måste den som vill ge sig hän helt och hållet och lösgöra sig själv oåterkalleligen avkläda sig självet och frivilligt ge upp sin jag\-het eller självcentrering\. Då måste det själv som har gett sig hän bli ett med den gudomliga viljan, så att det inte ser, hör, smakar, begär, förstår eller vill något annat än Guds vilja\. Allt som hindrar eller avleder en människa från att godta Guds vilja måste bli en plats för martyrskap\.
Detta är korset som vi måste bära dagligen\!
## Det nya livet i Kristus
Då blir det föraktade, överlämnade och övergivna egot, självet eller jag\-heten ett Kristuslikt, kristet liv\. Och man upptäcker att ens liv inte längre är mänskligt liv, utan gudomligt liv, och att det inte är jag, utan Kristus som lever i mig\. Gal\. 2:20 Om vi på detta sätt har gett upp vårt ego eller själv kan man avgöra när inget behagar oss utom det som behagar Gud, och när vi inte önskar något av något skapat utom det som Gud vill\. Då är vi lösgjorda, eftersom vi inte längre älskar det som *vi* vill, utan endast det som *Gud* vill\. Och vi önskar att allt ska vilja det Gud vill\. I detta, det vill säga i Guds vilja, har vår kärlek, vårt begär, vår glädje, vår härlighet, vårt liv och vår frälsning sina rötter\. Därför ber vi uppriktigt: ”Herre, ske din vilja på jorden såsom i himlen\! Låt din vilja verka med kraft i alla jordiska skapelser\!”
## Kristus – vägen, sanningen och livet
Gud sände oss Kristus, sin Son \(som levde ett sådant liv av fullständig överlåtelse på det högsta och bästa sätt\), för att vara vägen, sanningen och livet\. Vi kommer inte att bli bedragna så länge vi följer i hans fotspår och vandrar så som han vandrade\. Därför måste vi se vad Kristus och den orubbliga sanningen lär\.
## Två slags frön
Kristus berättade en liknelse där ett frö som inte har dött inte bär någon frukt och förblir ensamt\. Ett sådant frö jämför Kristus med den människa som älskar sitt naturliga liv men till slut förstör det\. Hon förstör det genom att hålla det vid liv, på samma sätt som ett sädeskorn inte kan bära frukt så länge det lever\.
Enligt detta kan vi inte få nytt liv eller utföra goda gärningar så länge vi älskar oss själva\. Allt är förlorat och värdelöst och inte av Gud, hur mycket vi än gör en uppvisning av det, så länge vi förblir i självkärlek\. Gud förbannar ett sådant träd och dess löv och överlämnar det åt elden, eftersom det inte bär någon frukt\. Vi kan springa, arbeta, sjunga, fasta, be och lida prövningar … men allt är förgäves i Guds ögon om vi fortsätter att älska det naturliga livet\.
## Avsky för det själsliga livet
Det räcker inte att bara inte älska sitt själsliga liv\. Ett starkt salt måste tillsättas; en övernaturlig avsky och ovilja måste ersätta vår kärlek till de skapade tingen\. Där måste sädeskornet dö och bära frukt\. Där måste kärlek, begär, partiskhet och själens alla lustar dö\. Där vänder sig själen oåterkalleligen bort från de naturliga begären\. Detta är dopet till Kristi död – det gamla, naturliga livet fästs vid Kristi kors, genomborras, dödas och begravs med Kristus i dopet för att uppstå igen\. Inte i det gamla, naturliga livet, utan i det nya, onaturliga livet\. Rom\. 6:4\-11 Då kan man sanningsenligt säga: ”Det är inte längre jag som lever, utan Kristus lever i mig\.” Gal\. 2:20
![Två personer hjälper en annan person att resa sig ur vattnet]()
När själen oåterkalleligen vänder sig bort från
de naturliga begären är det ett dop till
Kristi död\.
Det finns två liv som står i motsats till varandra och är i spänning: det gamla och naturliga och det nya eller övernaturliga; den gamle Adams liv och den nye Kristus liv; det jordiska och det himmelska livet\. Kärleken till och böjelsen för det gamla livet kommer nedifrån, från jorden och köttet, och är jordisk och köttslig\. Ty det som är fött av kött är kött\. Men det nya livet, den nya kärleken, den nya böjelsen och den nya fruktan kommer ovanifrån, från himlen där pånyttfödelsen äger rum\. Joh\. 3:6
> **Gud gav människan tingen för att hon skulle använda dem, inte älska dem\.**
>
>
>
> Origenes – *Kommentar till Höga visan*
Det gamla livet består av olydnad och egensinne och älskar sig självt i allt det gör; det klagar och stönar när någon kommer för nära\. Det nya livet är Guds rena vilja och lydnad och hatar en människas själslighet i alla dess aktiva och känslomässiga aspekter; det kysser faderns käpp, hur hårt och länge han än slår\.
## Farorna i vårt liv
Du kan se vilken stor fara vårt liv befinner sig i och hur snabbt en människa som inte har gett sig hän förstör sin själ\. Så snart vi älskar oss själva och inte enbart för Guds viljas skull blir vi fördärvade\. Jag menar att Gelassenheit kan skönjas i Moses ord: ”Du får inte bearbeta eller plöja jorden med förstfödda oxar\. Du får inte klippa den förstfödda fåren\. De är heliga åt Gud\.” 5 Mos\. 15:19 Vad annat är bearbetning och plöjning en bild av än att vi inte får använda Guds gåvor för egen räkning? De förstfödda oxarna tillhör Gud, därför fick ingen plöja med förstfödda oxar\.
Alla goda gåvor och allt som Gud vill skapar han i sina tjänare; allt gott tillhör Gud, inte oss\. Därför får vi inte använda de goda tingen för egen räkning, utan för att tjäna Gud\. Och vad betyder ”Du får inte klippa den förstfödda fåren” annat än att du inte får söka din egen fördel, ära, härlighet eller något annat till egen vinning i allt det som Gud har helgat åt sig – det vill säga allt som Gud har skapat?
## Tro
Kristus döljer inte vem som kan tro\. ”Sök den ära som kommer från Gud allena, om du vill tro”, säger Kristus\. När Guds härlighet, ära, lov, vilja och kärlek råder mäktigt i oss, måste egot, jag\-heten och självupptagenheten vissna och bli till intet\. Detta är trons själva kännetecken och natur: att se Guds härlighet och vår skam, Guds dygd och styrka och vår ondska och svaghet, Guds något och vara och vårt intet\.
Därför är det omöjligt att ha tro och samtidigt stå utanför Gelassenheit, eftersom Guds ära måste riktas till Gud och inte till oss själva\. Där det inte finns någon Gelassenheit finns ingen tro\.
## Ren kärlek
Kristus säger också: ”Jag vet att ni inte har Guds kärlek i er, för ni söker er egen ära\.” Joh\. 5:44 Guds kärlek och kärleken till vår själslighet kan inte samexistera\. Det kan hända att vi överger länder, föräldrar, barn och hustru och ändå inte har gett oss hän i själen\. Detta sker när vi älskar och njuter av själva överlämnandet och överlåtelsen\.
Vad jag än ska älska måste jag älska för Guds skull och därför att det behagar Gud\. Om jag älskar en människa för nöjets skull eller för min egen skull, måste jag avstå från kärleken när en sådan människa står emot Gud\.
## Syftet med vår skapelse
Gud skapade oss till goda gärningar, som han har berett för att vi ska vandra i dem\. Ef\. 2:10 Om det finns en god tanke, en god vilja, en god tillvaro eller en god gärning i oss, är det Gud ensam som har skapat detta\. Vi har ingen rätt att göra anspråk på det eller inbilla oss att vi har upphov till det\. Om vi tillskriver oss själva något som vi inte har rätt att göra anspråk på, stjäl och berövar vi Gud det som är hans\.
Oviljan att ge sig hän är en tjuv och rövare som gör anspråk på sådant gott som inte tillhör den\. Om Gud driver en människa till att göra gott är det som en käpp som sätts i rörelse\. Vi kan inte tillskriva oss själva det som sker genom Kristi kraft i oss, lika lite som vi kan tillskriva en död käpp kraft när den sätts i rörelse\.
Jag ska snart skriva mer om detta ämne\. Under tiden, var manliga och starka i er längtan efter Gud\! Amen\. \~
## Hur man fyller en kopp med rent vatten
Det första steget när man fyller en kopp med rent vatten är förvånansvärt enkelt … men förbises ändå så ofta\.
Rengör koppen grundligt från allt ursprungligt innehåll\!
Ändå försöker vi så ofta i det kristna livet fylla vårt liv med Kristus och hans rike, samtidigt som vi envist håller fast vid delar av vårt gamla liv\.
Visst, vi tömmer ut det ”fula”, eller försöker göra det\. Men att plocka ut det onda och lämna kvar det goda \(särskilt om vi är nyomvända och ännu inte har övat våra sinnen till att skilja mellan gott och ont\) kan jämföras med att försöka plocka bort smutspartiklar ur en kopp grumligt vatten\.
Vore det inte bäst att helt enkelt först tömma ut *allt* innehåll ur koppen och sedan fylla den på nytt med rent vatten?
Många människor fruktar Jesu undervisning om att ”försaka allt”\. Det verkar överdrivet, om inte despotiskt\. Eller åtminstone omöjligt\. De flesta säger: ”Men Jesus menade egentligen inte så …”
Men Jesus menade just det han sade\! Han försöker inte göra livet eländigt för oss\. Han försöker helt enkelt säga att vi ska släppa taget om allt i vårt liv – lösgöra oss från det – och låta *honom* avgöra vad som ska sättas tillbaka\.
Annars handlar det antingen om att försöka fylla en smutsig kopp med rent vatten eller om att vi försöker plocka smutsen ur en kopp grumligt vatten\.
Jesus kommer inte att tvinga oss att tömma vårt liv\. Han kallar oss till det, men väntar tills vi svarar villigt … så att han sedan kan fylla vårt liv med det han har valt åt *oss*\! \~