# Coronavirus – Gud, världen och kyrkan
Faror i vår tid
Språk: sv
Författare: Leonard Martin
Bethel, PA
Ursprungligt nummer: The Heartbeat of The Remnant, Vår 2020, Nummer 1
Originalsidor: 24–26
Läs artikeln:
Original\-PDF: Spring\-2020\-Remnant\.pdf
[The Heartbeat of The Remnant, Vår 2020]()
Vem hade någonsin kunnat föreställa sig att en liten smitta, som inte kan ses med blotta ögat, skulle kasta hela jordklotet in i förvirring och panik och orsaka ekonomiska störningar? Jag har inte upplevt någon pandemi av denna omfattning under min livstid, och när detta först började spridas var jag en av dem som tvivlade och inte kunde tro att den skulle lamslå vår värld i sådan utsträckning\. Frågorna är många, konspirationsteorier sprids och rädslan har fått fritt spelrum över hela världen medan hela jordklotet reagerar på pandemin\. Kommer det att finnas ett botemedel, eller kommer detta att fortsätta vara en plåga i vår värld? Om detta lilla virus tar sig in i min kropp, hur stor är då chansen att jag överlever? Kommer det att drabba någon av mina närstående? Frågorna är oräkneliga\. Många har spekulerat över varifrån det kom, men vet någon verkligen? Var finns Gud i allt detta? Överraskade det honom? Är det Guds dom över mänskligheten? Många uppriktiga människor ställer dessa och många andra frågor, och svaren som ges motsäger ofta varandra\.
En av pandemins följder är att myndigheterna ingriper i kyrkan och våra privatliv på ett sätt som saknar motstycke under min och din livstid\. Plötsligt ställs vi inför beslut som många av oss inte har tänkt igenom\. När, och i vilken omfattning, bör myndigheterna föreskriva vad vi ska göra i våra liv när vi tydligt tror på en åtskillnad mellan kyrka och stat? Vilka rättigheter har jag? Vad gör jag om jag förlorar mitt företag? Ska jag lösa in stimulanschecken som enligt uppgift ska komma med posten inom en snar framtid?
Det finns en vers i Petrusbrevet som påminner mig om att om någon borde ha svar i denna pandemitid, så borde vi kristna ha det\. *Men håll Herren Gud helig i era hjärtan\. Var alltid beredda att svara var och en som ber er förklara det hopp ni har, men gör det med ödmjukhet och respekt\. –1 Pet 3:15\.* Vi kanske inte känner till virusets ursprung eller hur det kommer att sluta, men vi vet Vem som vet allt, och att det inte överraskade honom\. Det är rätt tid att vända sig till Herren Jesus Kristus, honom som uppehåller allt genom sitt Ords kraft\. Om den kristne någon gång i den närmaste historien har möjlighet att vara salt på jorden och ljus i världen, så är det under denna omvälvande tid\. Hur bör då den kristne reagera?
Tänk på denna vers i Lukas: *Människors hjärtan ska svikta av rädsla och oro inför det som ska komma över jorden… –Luk 21:26\.* För den kristne bör jordbävningar, hungersnöd och pest inte komma som någon överraskning, eftersom de har profeterats för oss genom Guds Ord\. Och medan dessa saker sker och kommer att ske har Gud gett oss tydliga bibliska föreskrifter att följa som kristna\. I Skriften är vi tydligt befallda att inte oroa oss för morgondagen: *Gör er därför inga bekymmer för morgondagen\. Morgondagen får själv bära sina bekymmer\. Var dag har nog av sin egen plåga\. –Matt 6:34\.*
Vi som är Jesu lärjungar vet alltså att Gud ska ge oss vishet och nåd för dagens svårigheter\. Vi är befallda att inte ta morgondagens bekymmer på förskott\. Vi behöver på nytt påminnas om att Gud, nu som alltid, ger nåd för dagen, tillräcklig för att bevara friden mitt i stormen, och att han ska ge den i morgon också, om vi lever då\. Låt oss lära av Petrus och lärjungarna att rikta blicken mot Jesus\. Vi behöver lita på Jesus även när han tycks sova i båten, i stället för att fokusera på stormen som rasar runt omkring oss\. Jesus hade kontrollen, vare sig han sov eller var vaken, och det har han fortfarande\. Men vi kanske säger: ”Hur vet jag om jag har mat eller kläder, eller om mitt företag finns kvar i morgon?” Och återigen hör vi Frälsaren säga: ”Se på liljorna, himlens fåglar och lär av dem\!” Vi klarar inte ens några av de enklaste sakerna enligt Guds måttstock, som att lägga en aln till vår längd, så varför skulle vi försöka hantera det svåra i att sörja för en morgondag som vi inte råder över? Är dessa bud relevanta för år 2020 och den pandemi vi står inför? Jag är säker på att vi i teorin kan hålla med, men kan vi ta dessa verser till oss och låta dem få en mycket framträdande plats i våra liv i dag?
Guds Ord ger principer som, om vi inte har tagit dem till oss, också får oss att ”kastas hit och dit i förvirring” när vi ställs inför sådant som pandemin, som helt ligger utanför vår kontroll\. En av dessa principer är den tydliga undervisningen om att lidande hör till livet för den som följer Jesus\. *Men om vi är barn, är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi verkligen lider med honom för att också bli förhärligade tillsammans med honom\. –Rom 8:17\.*
Det ”hälso\- och välståndsevangelium” som många predikanter säljer in i dag är en falsk lära och kan göra att en människa blir helt ställd när hon drabbas av ohälsa eller ekonomisk förlust\. Vi behöver kunna acceptera lidande, ja, omfamna det; vi behöver rusta oss med samma sinnelag som Kristus\. Att förlora vårt företag, vårt hem och ja, till och med våra egna liv genom ekonomisk katastrof, stormar eller olyckor ligger också inom ramen för Guds vilja för den kristne\. Vi vet att Gud kan undanröja alla sådana olyckor och skydda oss från dem alla OM det är hans vilja\. Men om han gör det eller inte är Guds sak att avgöra, och vi är som lyckligast OM vi helt överlåter våra liv åt honom i tro och litar på att han ska bevara oss, vare sig vi har lite eller mycket\.
En annan princip vi behöver inse är att vi inte har några rättigheter förutom rätten till livets träd\. För oss som kristna spelar det liten roll om vi är medborgare i USA eller inte\. Vi har många förmåner som vi är mycket tacksamma för, men vi bör inte tro att vi har rätt att äga, behålla eller köpa något, eller att vi har något att göra anspråk på i denna värld\. I de heliga skrifterna påminns vi om att vi bara är främlingar och gäster här \(se Heb 11:13\-16\)\. Liksom Abraham och de andra patriarkerna har vi ingen stad här som består, utan vi söker en stad *…som Gud själv har planerat och byggt\. –Heb 11:10\.*
Det finns gott om jurister som erbjuder sig att kämpa för våra rättigheter, men sanningen är att vårt medborgarskap är i himlen och att vi bara är ambassadörer här\. Samhället kan köra ut oss, och vi måste vara beredda att när som helst lämna allt utan att tveka ett ögonblick\. Om detta blir verklighet behöver vi leva med öppen hand inför allt vi äger\. Vi har inte rätt \(bara förmånen\) att äga mark, ha tillräckligt med mat, njuta av god hälsa och leva utan lidande – och vi bör inte heller kämpa för dessa så kallade rättigheter\. Vi, Guds folk, måste i stället ikläda oss Kristi sinnelag, vara villiga att lämna allt bakom oss för Kristi skull och helt lita på att han försörjer oss\. Jesus sa att han ser en sparv falla till marken och påminde oss om att vi är värda mer än många sparvar\. Jesus kallar oss att hata allt som vi håller kärt här på jorden: *Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja, också sitt eget liv, kan han inte vara min lärjunge\. –Luk 14:26\.*
Som kristna har vi inte för avsikt att stanna här på jorden; vi ser fram emot himlen\. Skrifterna uttrycker denna längtan när de inte bara talar om att hela jorden suckar och våndas för att bli befriad från död och förgängelse, utan också om att vi själva suckar och våndas för att bli befriade\. Skulle längtan efter att vara här vara så stark att våra hjärtan sviktar *…av rädsla och oro inför det som ska komma över jorden…? –Luk 21:26\.* Borde vi inte hellre ropa: ”Hur länge, Herre Jesus?” och ”Kom alltså\!”? Aposteln antyder det när han brottas med att stå ”mellan två ting”: *Jag slits mellan två ting: jag längtar efter att bryta upp och vara hos Kristus, det vore mycket bättre\. Men för er skull är det nödvändigt att jag blir kvar i kroppen\. –Fil 1:23\-24\.* Aposteln visar tydligt att ”längtan efter att bryta upp och vara hos Kristus är mycket bättre”, och det enda som håller honom kvar är att det finns arbete att utföra\.
Ett annat område där vi behöver vara vaksamma är vår sårbarhet under denna tid utan gudstjänster\. Vi kan frestas att gå ut på nätet och få andlig näring av falska profeter eller av dem som lär ut falsk lära\. Vi behöver ”pröva andarna” och veta vid vems fötter vi sitter\. Var noga med vem ni lyssnar på och från vem ni låter er familj få näring\. Vi fäder är kallade att leda, och vi måste leda\. Ansvaret vilar på våra axlar att hjälpa våra familjer att ta sig igenom dessa osäkra tider\. Vi fäder kan behöva vara mer aktiva under denna tid\. Det är en kallelse till oss att resa oss och leda våra hustrur och barn\. Vi måste inte bara vara uppmärksamma på ”vid vems fötter vi sitter”, utan också tryggt leda våra familjer, uppmana dem att förtrösta på Gud och leda dem i trons böner\. Vi behöver vara ett föredöme för dem i tro och förtröstan på Gud, ett föredöme som inte rubbas av några prövningar\. Denna omvälvande tid kommer inte att få oss på fall OM vi är rotade och grundade i Kristus\.
I en tid som denna behöver vi fatta kloka beslut, även beslut om framtiden, men ändå avstå från att gripas av panik och springa omkring som om vi inte hade någon himmelsk Fader\. Vi behöver också leda våra familjer i att vara noga med att inte tro på allt man hör, utan att ta reda på var våra nyheter kommer ifrån och bedöma hur tillförlitliga de är\. Konspirationsteorierna florerar om hur viruset började och om den politiska agenda som sägs ligga bakom det\. Avstå från att ägna tid åt att följa dessa konspirationsteoretiker och följ i stället Skriftens uppmaning: ”slå ner tankebyggnader”\. Den enkla sanningen är denna: vi vet inte, och även om vi visste skulle det ändå inte förändra hur vi lever eller vår övergripande reaktion\. Gud har inte gett oss en räddhågad ande, utan kraftens, kärlekens och självbehärskningens ande\. Johannes säger till oss att inte ”tro varje ande, utan pröva andarna för att se om de kommer från Gud”\.
Jag tror att detta är ett fantastiskt tillfälle att sträcka ut en hand till våra bröder och systrar genom att be för varandra och hålla kontakten, så att vi kan ”gråta med dem som gråter” och ”glädjas med dem som gläds”\. En del av oss har arbete, andra inte\. Guds Ord säger att de som har ska ge till dem som inte har, så att det blir jämlikhet\. Det är ett tillfälle att höra av sig till de äldre i vår kyrka eller i vårt samhälle och hålla kontakten per brev eller telefon\. Under denna tid kommer de ensamma bara att bli ensammare\. Ett vänligt ord, ett brev med posten eller andra resurser som ni lämpligen kan använda kan vara just det som människorna omkring er behöver\.
Under perioder med obligatorisk ”hemma\-vistelse” kommer en stor grupp i vårt samhälle att ställas inför utmaningar som de inte tidigare har mött\. Enligt olika nyhetskällor har våld i hemmet ökat, eftersom familjemedlemmar tillbringar mycket mer tid tillsammans än de brukar\. Men låt detta aldrig ens nämnas bland oss\. Nu är det dags för oss som Guds barn att ta vara på våra relationer i hemmet\. Bibeln uppmanar oss att ”ta väl vara på tiden”, och det kan vi göra genom att utnyttja tiden tillsammans som familj på bästa sätt\. Tillbringa tid tillsammans – läs Bibeln, be tillsammans, sjung tillsammans och gör helt enkelt sådant som ni tycker om att göra ihop – sådant som stärker tillväxten och kärleken i våra relationer\. Vi fäder behöver vara kreativa när det gäller att samla familjen på ett sätt som skapar en atmosfär av enhet och samhörighet\.
En fråga som kräver svar är denna: ”Ska myndigheterna bestämma om vi får ha gudstjänst eller inte?” Vi behöver besvara den, eftersom det i vissa delar av landet handlar om mer än en rekommendation; det har blivit obligatoriskt\. Jag tror att eftersom rekommendationen/beslutet att inte samlas under denna tid syftar till att hindra spridningen av ett mycket smittsamt virus, uppfyller detta Skriftens uppmaning att ”älska vår nästa som oss själva”\. Det är ett gott tillfälle att visa allmänheten att om föreskriften inte ber oss att bryta mot Skriften, väljer vi att respektera myndigheterna\. Det kan snart komma en tid då vi blir ombedda att göra något som vi inte kan göra med gott samvete, och då måste vi stå fasta och ”lyda Gud mer än människor”\.
En del känner ett styng av skuld på grund av versen ”att inte överge våra sammankomster”, men den tycks handla om en vana eller ett levnadssätt\. Jag antar att den handlar om det lata, tröga hjärta som inte ser nyttan med att samlas\. Vi vill samlas… Så snart vi kan samlas igen ska vi ta vara på tillfället\. Det är stor skillnad mellan dem som inte kan samlas under en kort tid och dem som väljer att inte göra det eftersom de inte ser värdet i det\. För närvarande tycks det vara det bästa vittnesbördet för vår omvärld, och goda relationer med allmänheten, att respektera föreskriften, eftersom myndigheterna inte går till angrepp mot vår tro och Gud\. Låt oss bara se till att detta inte blir vårt nya normala\. Låt oss hålla blicken fäst vid vägen framåt, så att vi åter kan fungera praktiskt som en lokal församling\.
Vad kan vi göra? Be mer än någonsin att Gud ska använda detta för att vinna de förlorade och rena församlingen\. Ägna tid åt att bygga relationer med dem som står er närmast och som ni har uppmanats att stanna hemma tillsammans med\. Låt denna pandemi förbereda oss för det som Gud har för oss i framtiden\. Låt oss vara mycket försiktiga med hur vi talar om myndigheterna och en del av de beslut som har fattats under allt detta\. Vi är kallade att ära kungen, och vi behöver ägna mer tid åt att tacka Gud för våra friheter än åt att fästa blicken vid det negativa – *Framför allt uppmanar jag till bön och åkallan, förbön och tacksägelse för alla människor, för kungar och alla i ledande ställning, så att vi kan leva ett lugnt och stilla liv, på allt sätt fromt och värdigt\. Detta är gott och behagar Gud, vår Frälsare\. –1 Tim 2:1\-3\.* För den kristne gäller: *…vi vet att allt samverkar till det bästa för dem som älskar Gud, som är kallade efter hans beslut\. –Rom 8:28\.*
![En blåtonad illustration av mikroskopiska viruspartiklar]()
## Tidskriftsreferens
- [En blåtonad illustration av mikroskopiska viruspartiklar](): pixabay\.com