# Andliga gåvor NYA TESTAMENTETS KYRKA Språk: sv Författare: by Leonard Martin Bethel, PA Ursprungligt nummer: The Heartbeat of the Remnant, Vinter 2022, Nummer 4 Originalsidor: 22–25 Läs artikeln: Original\-PDF: Winter\-2022\-Remnant\-web\.pdf [The Heartbeat of the Remnant, Vinter 2022]() Jag vill inleda denna artikel om *Andliga gåvor* genom att uppmärksamma en intressant vers: *Därför säger han: När han steg upp till höjden, förde han fångenskapen som fånge och gav gåvor åt människorna –Efesierbrevet 4:8\.* Genom historien har en kung som gått i krig mot en stad och erövrat den återvänt hem med sin armé och mottagits av folket med stor pompa\. De marscherade genom staden med allt krigsbytet, varefter kungen delade ut gåvor till sitt folk av det som tagits i striden\. På samma sätt besegrade Jesus fienden genom sin död och uppståndelse när han blev korsfäst\. Han tog makten från döden, helvetet, graven och Satan själv för dem som omvänder sig och tror på honom\. När han återvände hem \(*steg upp till höjden*\) gav han gåvor till sitt folk—kyrkan\. Här i Efesierbrevet har vi en kortfattad lista över andliga gåvor: *Och han \[Gud\] gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare –Efesierbrevet 4:11\.* Vi ser mer detaljerade beskrivningar av dessa gåvor som gavs åt kyrkan i 1 Korintierbrevet kapitel 12, både i början och i slutet av kapitlet, och i Romarbrevet kapitel 12 verserna 6 till 8\. I 1 Korintierbrevet ser vi följande gåvor givna—visdomens ord, kunskapens ord, tro, helande, under, tungotal, uttydning av tungotal, hjälp och styrelse\. Sedan läggs ytterligare gåvor till vår lista i Romarbrevet—tjänst, förmaning, givande, ledarskap och barmhärtighet\. Om jag inte har missat någon är det totalt 19 gåvor som givits åt kyrkan\. Vilken rikedom av *gåvor* som gavs åt kyrkan när Jesus steg upp till höjden\! Det vore bra om vi gjorde en noggrann studie av var och en av dessa gåvor så att vi skulle kunna känna igen dem i våra församlingar\. En sak som kan observeras är att våra pingstvänner har valt ut några av dessa gåvor, såsom under, helande och tungotal, och satt dem över de andra och gjort dem till en bekräftelse på huruvida en person är född på nytt, döpt i den Helige Ande eller mer andlig än dem som saknar dessa gåvor\. Eller vi kan betrakta hur evangelikaler tenderar att göra detsamma med evangelisationens gåva, vilket har vunnit insteg i många konservativa anabaptistiska kyrkor\. Slutligen kan vi undersöka hur vissa av oss församlingar som följer en tradition av enkel livsföring bara tar fasta på de gåvor som har med kyrkans styre att göra och låter endast de ordinerade ha gåvor, medan nästan alla andra gåvor förblir oerkända\. Allt detta får mig att ställa frågan: ”Ska vi lyfta en eller två gåvor över de andra och betona dem, eller ska alla gåvor erkännas lika?” Den enda gången jag ser en gåva lyft över de andra är i Paulus brev till korintierna i sista versen i kapitel 12 och första versen i kapitel 14, där han uppmanar dem att ivrigt söka den bästa gåvan, vilket vi vid noggrann läsning märker syftar på att profetera\. När vi fortsätter vår noggranna läsning upptäcker vi att profetia bör ha företräde framför tungotal, eftersom korintiernas förståelse av tungotal uppenbarligen missbrukades och användes felaktigt och kyrkan kanske inte blev uppbyggd av deras beteende\. ### Andliga gåvor får inte ursäkta ogudligt beteende En varnande kommentar kan vara på sin plats här\. Vissa betonar vikten av att ”veta vilken min andliga gåva är”\. Jag tror att detta kan vara gott, men det får inte gå så långt att jag ursäktar dåligt uppförande med motiveringen ”jag har denna gåva och inte den andra”\. Till exempel kan profeten ursäkta sig för att vara hård eftersom hans gåva är profetens; eftersom han kanske inte har barmhärtighetens gåva kan människor bli onödigt sårade\. Vi kommer nog alla att ha en eller flera huvudsakliga gåvor\. Hur mycket vi än försöker bli väl utrustade med så många gåvor som möjligt, kommer några ändå att vara mer dominerande än andra\. Jag har frågat många människor vilken gåva som var den främsta i vår Herre Jesu liv, och det korta svaret är att han var fylld av den Helige Ande utan mått och hade dem alla\. Visst är det så, men eftersom vi alla vill vara som Jesus kanske vi ändå borde sluta ursäkta oss med att vi bara har en begränsad gåva och sträva efter att vara så fullständigt utrustade som möjligt\. Jag vet, och du vet, att i detta kött kommer vi inte att bemästra dem alla, och ändå bör vi vara mottagliga för dem alla\. Med det sagt måste vi inse att vi är ämnade att vara ömsesidigt beroende; därför fördelade Jesus dessa gåvor till var och en, och vi kommer alla att ha en eller flera huvudsakliga gåvor\. Men allt detta verkar en och samme Ande, som fördelar åt var och en för sig såsom han vill –1 Korintierbrevet 12:11\. Låt oss ändå vara försiktiga så att vi inte ursäktar felaktigt beteende eller, å andra sidan, försummelse att göra gott med motiveringen: ”Ja, det är helt enkelt inte min gåva”\. ### Andliga gåvor är inte den kristnes identitet Några varningar kan också vara på sin plats när man söker förstå *andliga gåvor*\. Vår identitet bör inte vara den gåva vi har, utan vår identitet är i Kristus\. Vi är kungens barn; vi är inte i första hand en profet, en lärare eller en evangelist\. Men som barn till kungen har vi fått en gåva av honom för att utföra hans verk med hans kraft\. Att först och främst inse vilka vi är i Kristus bevarar oss i en vacker ödmjukhet, men om vår främsta identitet är ”den här gåvan som jag har”, antar jag att det skulle vara svårt att inte falla i högmod, och därigenom utsätter vi oss för många fallgropar och faror\. ### Andliga gåvor ges av Gud och ska inte eftersträvas av människan Kan en varning vara på sin plats när det gäller hur vi söker denna gåva? Vad betyder det när Skriften säger att Gud ger gåvor efter sitt eget val? Till exempel: *Gud vittnade också med dem, både genom tecken och under och genom olika kraftgärningar och den Helige Andes gåvor, **enligt sin egen vilja**? –Hebreerbrevet 2:4\.* Eller: *Men allt detta verkar en och samme Ande, som fördelar åt var och en för sig **såsom han vill** –1 Korintierbrevet 12:11\.* Lägger du märke till att Guds VILJA i båda verserna har en mycket stor del i givandet av gåvor i kyrkan? Kanske bör vårt ”sökande efter andliga gåvor” ske i ensamhet i vår kammare, där jag ber Gud göra mig ödmjuk och utrusta mig med den gåva han vill att jag ska ha för att göra mig till ett användbart redskap i den församlingskropp jag tillhör—”Ske inte min vilja, utan din”\. Kanske har han gett mig en gåva som jag inte känner igen eller använder, och vad jag egentligen behöver är att väcka den gåvan till liv och inte försumma den, utan använda den på den plats jag fyller i kyrkan\. Kan det vara möjligt att jag, om jag sökte tillräckligt efter en annan andlig gåva, skulle kunna skaffa mig en förfalskning? Det vore också bra att återigen säga mycket direkt att ett fokuserat sökande efter andliga gåvor vanligtvis leder till något problem\. Ibland lyfts ett fåtal gåvor fram och framställs i undervisningen som andligt viktigare, såsom tungotal, under och helanden\. Vissa hävdar att det finns litet eller inget värde i undervisningen om andliga gåvor och att de enda som gäller i vår tid är de som rör de ordinerade kyrkoledarna, såsom styrelse, herdar och lärare\. Andra använder sin förståelse av andliga gåvor till att bli individualistiska och ser litet värde i att vara en del av en kropp\. Detta är fel, eftersom en noggrann läsning av dessa skriftställen visar oss att ALLA gåvor är nödvändiga för att Gud ska kunna använda alla gåvor genom allas samverkan\. Kan det vara möjligt att det där vissa gåvor höjs över de andra—oavsett om det är tungotal, helanden och under, evangelisation eller de gåvor som är mer lämpade för de ordinerade bland oss—finns ett oupptäckt inslag av högmod i vår mitt? Vi blir så lätt desillusionerade att det vore gott att noggrant pröva våra hjärtan när vi söker andliga gåvor\. ### Andliga gåvor ingår inte i den bibliska listan över kvalifikationer för kyrkoledare Paulus sade till Timoteus: Försumma inte den gåva som finns i dig, som gavs dig genom profetia med handpåläggning av de äldste –1 Timoteusbrevet 4:14\. Kanske behöver vi, istället för att söka efter en gåva, sluta försumma den gåva som givits oss\. Istället för att söka något nytt och spännande bör vi väcka den gåva vi faktiskt har till liv\. Det har hänt att män i ledarskap avsatts från sitt ämbete för att de inte har gåvan för det som de ordinerades till\. Jag skulle gå mycket långsamt fram och ägna mycket tid åt bön innan jag avsatte en ordinerad broder från hans ämbete av den anledningen\. Skulle det inte vara bättre att be att Gud skulle föröka den gåva som givits honom genom handpåläggning? Att snabbt dra slutsatsen att han inte har gåvan kan vara den enkla utvägen\. Vi skulle aldrig göra så i ett äktenskap\. Hur ofta har det inte hänt att en hustru varit mer begåvad i ledarskap än sin man? Att upplösa äktenskapet är inte ett alternativ, och det är inte heller ett alternativ att lägga till en tredje person i äktenskapet för att skapa balans där man uppfattar att en lämplig balans i gåvorna saknas\. Vi har ofta sett att när bön och den Helige Ande varit med i en sådan situation, har Gud gett mannen vad han saknade \(1 Korintierbrevet 12:24\-25\), och hustrun har lärt sig att underordna sin gåva på ett sätt som lät hennes man vara hemmets gudfruktiga överhuvud\. Gud kan också ge den nödvändiga gåvan till dem som lever i ett sådant äktenskap eller ingår i ett sådant team av församlingsledare om de märker att de saknar den\. Ty våra välformade delar behöver det inte, men Gud har fogat samman kroppen och gett rikligare ära åt den del som saknade ära, för att det inte ska finnas någon söndring \[splittring\] i kroppen, utan för att lemmarna ska ha samma omsorg om varandra –1 Korintierbrevet 12:24\-25\. Finns det någonsin tillfälle att avsätta någon från ett ämbete på grund av brist på gåvor? Kanske det, men låt oss vara mycket försiktiga, gå långsamt och varsamt fram och ägna mycket tid åt bön\. Vid församlingsproblem som verkar bero på brist på gåvor bland de ordinerade behöver vi begrunda följande verser\. *Vem bland er är vis och förståndig? Låt honom genom **ett gott levnadssätt** visa sina gärningar med **den ödmjukhet som hör visheten till**\. Men om ni har **bitter avund och strid i era hjärtan**, så skryt inte och **ljug inte mot sanningen**\. Denna vishet kommer inte uppifrån, utan är jordisk, oandlig och djävulsk. Ty där avund och strid finns, där finns oordning och allt slags ont handlande\. Men den vishet som är uppifrån är först **ren**, sedan **fridsam**, **mild** och **villig att lyssna, full av barmhärtighet** och **goda frukter**, **utan partiskhet** och **utan hyckleri**\. Och rättfärdighetens frukt sås i frid av dem som skapar frid\. –Jakobsbrevet 3:13\-18\.* Det är mycket sällsynt med församlingsproblem som berör kyrkoledarskapet där det inte också finns en stor brist hos en eller flera av de ordinerade i att fullt ut leva efter Guds vilja och vishet såsom den definieras här\. Det bibliska svaret på hur man löser församlingsproblem som berör kyrkoledare är tredelat\. \(1a\) De berörda ledarna måste ödmjuka sina hjärtan i omvändelse inför Gud och hans Ord, inför de övriga ordinerade och, där det är nödvändigt, inför den lokala församlingen\. \(1b\) Om situationen har försämrats för mycket bör man söka vishet hos utomstående tillsyningsmän\. \(2\) De ledare som kan sakna en särskild gåva bör söka Gud genom ivrig bön, både enskilt och tillsammans med den lokala församlingen, och söka den förmåga som Gud kan ge genom *…handpåläggning av de äldste –1 Timoteusbrevet 4:14\.* \(3\) Sedan, EFTER att stabiliteten har återställts, är den lokala brödragemenskapen i ett gott läge att tillsammans söka Guds vilja om att ordinera ännu en broder till hjälp\. ### Guds mål med de andliga gåvorna Jag ser två huvudskäl till att Andens gåvor ges åt kyrkan\. **Det första skälet** är till kyrkans nytta\. I Efesierbrevet läser vi: *och han gav… \[olika andliga gåvor åt de troende\] \[åt några denna gåva och åt andra en annan gåva\] … för **att fullkomna de heliga**, för **tjänstens verk**, för **Kristi kropps uppbyggelse**: –Efesierbrevet 4:11\-12\.* Första Korintierbrevet kapitel 12 innehåller ett långt resonemang om hur gåvorna ska användas för att gagna Kristi kropp \(den lokala församlingen\), och särskilt i vers 25 sägs det att det inte ska vara splittring i kroppen, utan att lemmarna ska ha samma omsorg om varandra\. Det finns de som reser omkring och predikar om behovet av andliga gåvor och uppmuntrar till särskilda gåvor såsom evangelisation, helande, under och tungotal\. I många fall kan man se att denna fokuserade undervisning faktiskt orsakar splittring snarare än enhet\. Bibeln säger att gåvorna gavs för att föra kyrkan samman, och om de inte gör det bör vi överväga om det är det äkta eller en förfalskning\. Jag inser att splittringar uppstår av många skäl, men om gåvorna i kroppen inte förenar utan splittrar bör vi söka Gud för att få svar på varför, eftersom gåvorna var avsedda att skapa enhet, samhörighet och uppbyggelse\. **Det andra skälet** är till nytta för den icke\-troende\. Några av gåvorna gavs som ett tecken för den icke\-troende\. *Därför är tungotal ett tecken, inte för dem som tror, utan för dem som inte tror; men profeterandet tjänar inte dem som inte tror, utan dem som tror –1 Korintierbrevet 14:22\.* Vi ser genom hela Nya testamentet att tungotal, under och helanden följde evangeliet på platser där det förkunnades för dem som aldrig tidigare hört det\. Detta var ett sätt som Gud använde för att befästa och bekräfta i de icke\-troendes hjärtan och sinnen att detta evangelium måste vara från Gud på grund av de övernaturliga manifestationerna\. Vi ser att tungotal också följde evangeliets spridning så att alla kunde höra det på sitt eget språk, såsom på pingstdagen\. Jag skulle betrakta dessa som de två huvudskälen och gåvornas främsta syften\. Vi skulle göra väl i att pröva våra gåvor i ljuset av dessa två huvudskäl för att vara säkra på att vi har det äkta och använder dem enligt de syften för vilka de gavs\. Det är intressant att de flesta av de 19 gåvor vi överväger kommer bäst till användning i den lokala församlingen\. Kom ihåg att Gud använder kyrkan för att nå världen\. Några av gåvorna som givits åt kyrkan är till för att nå världen; evangelisten har till exempel en mer särskild kallelse att nå världen\. Gåvor som helanden, under och tungotal är några av de gåvor som förekommer oftare där evangeliet bryter ny mark\. Detta betyder inte att dessa gåvor aldrig ses i den lokala församlingen\. Min bön är att om någon kommer till våra gudstjänster som inte förstår ett ord engelska och det inte finns någon som kan tolka Ordets förkunnelse till den personens språk, så må Gud ge oss tungotalets gåvor så att personen kan höra evangeliet och bli uppbyggd\. Vi har sett situationer där någon varit sjuk och församlingens äldste kallats till smörjelse och bön\. Ibland valde Gud att hela genom ett under\. Men bara för att vi \(troende\) har denna underbara helandets gåva innebär det inte nödvändigtvis att Gud vill att vi alla ska bli botade från varje sjukdom\. Aposteln Paulus bad tre gånger om att bli helad från sin återkommande sjukdom \(2 Korintierbrevet 12:7\-12\), men Gud sade nej till honom\. Om han inte blev helad när han hade helat många andra, varför skulle jag tro att det måste vara annorlunda för mig? Så är det med alla gåvor som givits åt kyrkan; Gud låter dem utövas enligt hans vilja, inte vår\. Det är absolut nödvändigt för dig och mig att vara en del av en lokal kropp, så att Andens gåvor kan samverka genom alla lemmarna för församlingens arbete med att skapa enhet, samhörighet och uppbyggelse, och för kyrkans fortsatta arbete med att kalla människor från en värld av synd och in i hans rike\. ### Tungotalets gåva Det är viktigt att för ett ögonblick betrakta tungotalets andliga gåva och särskilt den plats den fyller i Guds rike\. Aposteln Paulus säger oss att tungotal ges som ett tecken\. *Därför är **tungotal ett tecken**, inte för dem som tror, utan för dem som inte tror; men profeterandet tjänar inte dem som inte tror, utan dem som tror –1 Korintierbrevet 14:22\.* Det är inte ett tecken för den troende på att han verkligen har den Helige Ande, utan ett tecken för den icke\-troende på att evangeliets budskap är äkta\. Det klassiska exemplet var på pingstdagen\. Vi avgör inte Petrus trovärdighet utifrån att han talade på ett annat språk\. Vi skulle alla utan tvekan vara överens om att Petrus var född på nytt och att de många olika språken inte var till för att bekräfta honom, utan för att de som hörde skulle förstå att detta tal på många olika språk var övernaturligt\. Det hade krävts en hårdnackad själ för att håna budskapet som predikades den dagen\. Nyligen blev jag uppmärksammad på studier som gjorts genom att spela in det svammel som utgör det mesta av det som idag kallas tungotal\. Intressant nog fann man att engelsktalande upprepade engelska stavelser och att spansktalande använde spanska stavelser\. Därav drog man slutsatsen att det mesta av det som idag kallas tungotal är en förfalskning där personen på sitt eget språk gång på gång upprepar stavelser från sitt modersmål\. Jag tror att detta i många fall sker i god tro på grund av den stora mängd villfarelse som följer med tungotalet\. Det jag uppfattar som det äkta är exemplet med en kvinna i Kanada som bara kunde franska och inte förstod någon engelska\. Denna kvinna råkade komma till ett väckelsemöte där väckelsepredikanten predikade på engelska utan fransk tolk\. Hon tog emot budskapet i omvändelse, och de som gav henne andlig vägledning frågade henne hur hon förstod budskapet, som var på engelska\. Hon svarade att det hon hade hört framfördes på den vackraste franska hon någonsin hört\. Det är tydligt att ett under ägde rum så att hon skulle höra frälsningens budskap och kunna svara på det\. Jag är säker på att det värmde hjärtat att veta hur övernaturligt det var att hon kunde höra det\. Jag misstänker att det mycket väl kan vara så att den som talar i tungor ibland inte ens är medveten om det\. Om Gud kunde förvirra språken för dem som byggde Babels torn, kan han förvisso också låta en engelsktalande predikants ord omvandlas till franska ord innan de når en fransktalande åhörares öron\. Det skäl vi finner i Skriften till gåvan att tala i tungor är tvåfaldigt och gäller den icke\-troende som kommer ibland oss\. Det första skälet är att han ska få höra evangeliets budskap på sitt eget språk\. Det andra skälet är att när han genom ett under hör det på sitt eget språk, trots att den som talar inte kan hans språk, är det ett tecken för den icke\-troende som får honom att erkänna att det budskap han hör kommer från Gud och förmedlas genom Gud\. Avslutningsvis finner vi att två av huvudsyftena med att Gud ger gåvor åt kyrkan och fördelar dem åt var och en såsom han vill är Kristi kropps enhet och uppbyggelse, och att den icke\-troende ska få höra och bli övertygad om evangeliets budskap\. Låt oss allvarligt överväga om de andliga gåvor vi har och de gåvor som är synliga i våra kyrkor uppfyller det syfte för vilket de gavs\. ![En dimmig vinterskog speglad i en sjö]() ## Tidskriftsreferens - [En dimmig vinterskog speglad i en sjö](): AdobeStock\.com